""Hej!Jag drömde precis en sån dröm som jag tror kommer hänga kvar hela dagen, den var så obehaglig! Jag stod i ett rum i en tom lägenhet. En okänd man kom in och ville döda mig. Han hade ett kort svärd i handen. Jag hade också ett svärd, och verkade vara bättre på svärdhantering än honom, så jag lyckades hugga honom i halsen flera gånger. Det kom mycket blod, och han blev svag, men ville liksom aldrig ge upp, utan kämpade vidare. Jag fortsatte hugga ibland. Jag tror han ville hämnas för något som jag inte gjort. han tog fram någon sorts kaststjärnor som såg ut som jättevassa cd-skivor ungefär och försökte kasta dem på mig. Jag skar mig lätt i fingrarna på vissa, men ådrog mig inga större skador. Jag tror att han dog tillslut, eller så vaknade jag bara...Vad kan det här betyda??""
Lite snbabbt säger jag såhär: just nu är du i nån situation i ditt liv som tar massor med kraft av dig. Den tomma lägenheten är du själv, du ger en massa kraft till nått som aldrig tycks ta slut även om du inte riktigt gillar det. Den okända mannen förekommer ofta i drömmar som en varning från det undermedvetna om att man går emot sig själv, han stjäl ofta kraft eller jagar en. Han är helt enkelt en del av dig som du i drömmen vet inte är bra för dig. Du försöker ta död på honom och du ÄR starkare än honom men något i ditt liv håller den här mörka mannen vid liv även om han blöder. Jag vet inte vad det är som händer i ditt liv just nu men hela ditt inre säger till dig att sluta med det genast för du blir bara skadad och det tar mer kraft än du har. Förmodligen är det nått du är med i nu som du inte ville vara med om från början men gick med på ändå, av någon anledning. Han kastar vassa saker på dig och du vet att han är arg på något som du inte tycker du är skyldig till, d v s du känner skuld för något.
Jag tror det räcker med att säga såhär mycket, jag tror du vet vad jag menar.
fredag 26 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tack för tolkningen! Det var sannerligen en obehaglig dröm. Som jag känner nu, så kan jag inte minnas om jag jobbade med något extra slitsamt just den tiden. Men det brukar ju vara så ibland. Mycket att göra, mycket ansvar.
Skicka en kommentar