Det här är tolkningen på drömmen som vi fick som kommentar i föregående inlägg.
"På senare tiden handlar var och varannan av mina drömmar om att jag är inne i ett slott eller en stor herrgård och är jagad. Det är inte samma dröm varje gång, utan de har lite olika handlingar. Men varje gång är det så att jag precis har upptäckt eller hittat herrgården eller slottet. Det är alltså så att det ligger på en bekant plats alldeles nära mig, men jag har aldrig lagt märke till herrgården förrän nu. När jag har upptäckt det magnifika huset är jag alltid innuti det fast jag inte får. Jag vet inte hur jag har hamnat i det, men det är någon eller några (antagligen de som bor där) som har upptäckt mig och jagar mig. Nu blir jag rädd och panikslagen och försöker fly. Men det är inte så lätt eftersom det är så stort. Det är rum, dörrar och gångar överallt. Ibland hittar jag de mest trånga gångar som jag måste krypa igenom för att komma vidare. Samtidigt som jag är rädd är jag dock alltid så fascinerad över herrgården och dess utseende och planlösningar. Vad jag kommer ihåg slutar drömmarna innan jag hittat ut.Jag tror jag har läst eller hört att ett slott symboliserar ens inre tankar och känslor. I så fall skulle väl den här drömmen kanske betyda att jag är förvirrad känlomässigt?Hoppas det här intresserar er och att ni kan tolka det!/Malin"
Det kanske helt enkelt handlar om att du i ditt Jag, eller Självet, känner dig jagad och inte riktigt hemma just nu? Du kanske är stressad och tycker att du kanske gett dig in på saker du inte riktigt vet hur du ska ta dig ur, samtidigt som du är lite nyfiken på vad som händer sen? Att springa runt i olika rum i en byggnad tolkar jag som att du är inne i dig själv, huset är du(en magnifik byggnad är du i alla fall, det tyder på bra självkänsla) och alla rum är allt det där du bär på. Du är lite nyfiken på slottets/herrgårdens utssende för att du anat nya sidor hos dig själv som du vill utforska lite mer.
Vad tror du i drömmen att de ska göra om de får fatt i dig? De som jagar dig står för saker du inte vågat dig på att utforska med dig själv, saker du upplever som hotfulla just för att du inte vet vad det är. Om man kunde styra sina drömmar mer skulle det kanske vara en idé att sluta springa ifrån dem och istället fråga dem vad de vill? Vill de döda dig eller hålla dig kvar?
Så om du känner dig känslomässigt förvirrad kanske drömmen har med saken att göra, ja. Det kanske är dags att du skriver ner saker för en översikt, och då lättare ser vad du ska hålla kvar vid och vad du ska släppa taget om? Annars kan det vara svårt att gå vidare.
Dessutom kanske du ska observera vad som finns i de olika rummen nästa gång du har drömmen, om du får den igen, och skriva ner det så snart du vaknat. Jag måst erkänna att jag är en smula nyfiken. Ett tag drömde jag om att det spökade i olika rum i slottet men det handlar ju bara om olika saker som jag inte tagit uti med och släppt taget om.
Hoppas det här hjälper dig lite på vägen!
måndag 30 april 2007
tisdag 17 april 2007
Inatt försökte en mörk man som var släkt med mig mörda nått vitt djur han hade men som han inte såg. det gömde sig för honom men jag såg det hela tiden för hon tillhörde mig fastän jag inte ägde henne. Hon var en blandning(skiftade alltså hela tiden) mellan en kanin, en hund, en bäver, en varg, en fågel och en mård. Jag fattar inte ett skit av den drömmen faktiskt. Mörk man, nått i mig som försöker ta död på det oskuldsfulla föränderliga/eviga, och att han inte kunde se henne kanske är för att jag agerar på ett visst sätt mot mig själv, helt omedveten om att jag försäöker ta död på nått. Fan vet.
Det var något med vatten med, och sen hur land förvandlades till vatten på ett hotfullt sätt som inte var hotfullt. D v s något som är fast, en grund jag står på, kommer eller har redan ändrats till något som är mer flytande, ett flöde som jag lagt mig i. Det fattar jag. Det kan vara ändringen från arbetslösheten till att arbeta lite.
Men det där med djuret är värre. Hon gömde sig i en trästuga som var sönderslagen av mannen och jag såg henne direkt när jag öppnade dörren för hon satt under golvet vid en toaring (!) men han hade trashat stugan utan att kunna se henne. Sen pratade hon med mig med, men jag minns inte vad som sades.
Well, underligare saker har jag ju drömt. Vatten är vanligt förekommande i mina drömmar, och djur ännu vanligare. Det är alltid något med skog med.
Det var något med vatten med, och sen hur land förvandlades till vatten på ett hotfullt sätt som inte var hotfullt. D v s något som är fast, en grund jag står på, kommer eller har redan ändrats till något som är mer flytande, ett flöde som jag lagt mig i. Det fattar jag. Det kan vara ändringen från arbetslösheten till att arbeta lite.
Men det där med djuret är värre. Hon gömde sig i en trästuga som var sönderslagen av mannen och jag såg henne direkt när jag öppnade dörren för hon satt under golvet vid en toaring (!) men han hade trashat stugan utan att kunna se henne. Sen pratade hon med mig med, men jag minns inte vad som sades.
Well, underligare saker har jag ju drömt. Vatten är vanligt förekommande i mina drömmar, och djur ännu vanligare. Det är alltid något med skog med.
torsdag 12 april 2007
vandrarvilds egen dröm
Det är kul att människor hittar hit, Ännu roligare när vi får fler drömmar! Ge oss mer! Ni måste ju inte ge er till känna om ni inte vill.
Jag tänkte skriva om min egen dröm jag hade imorse, och som jag skrev upp när jag vaknade. den är så symbolisk att jag nästan skrattade när jag läste igenom den, men den var samtidigt så vacker och detaljrik -som alla mina drömmar brukar vara - och stämningen i den var sorglig. I en sekvens sjönt Sofia Källgren en sång som jag kände igen och kunde hela texten på men när jag vaknde mindes jag den inte alls. Jag önskar jag kunde minnas den.
Och jag drömmer sällan i första person-Jag. Jag är nästan alltid Jag/hon eller Jag/han, d v s att jag är i personen samtidigt som jag är utanför den, så att jag kan betrakta känslorna lite utifrån samtidigt som jag upplever. Det kanske låter krångligt men det är det egentligen inte.
I alla fall:
Jag och en väninna är ute och går, och stöter på en grupp män som är
klädda i vad jag skulle kalla romerska rustningar med röd mantel och guldhjälm.
Fast istället för de röda plymerna är hela hjälmen i guld och lite fyrkantig
samtidigt som de är täckta med symboler som jag/hon, när jag ser dem, genast
tänker är utomjordiska solsymboler av något slag.
På något sätt vet vi då att de har rest genom tiden och de vill ta med oss tillbaka där de kom ifrån för att döda oss. De bär spjut och gevär.
Men jag/hon och väninnan flyr genom skogarna och
männen följer efter oss. I ett hopp till nästa sekvens så är min väninna så
utmattad att jag nästan får bära henne, vi flyr fortfarande genom skogen och nu är vi klädda i mörkblå mantlar och jag har blivit blond. Över min axel ser man hur en grupp män beslutsamt fortfarande följer efter oss, de har inte gett upp och tänker inte heller göra det. Nu är de klädda i 1700talskläder, trekantiga hattar, musketörer och höga stövlar, ledaren även han klädd i mörkblått.
På något sätt kommer jag/hon och väninnan ifrån varandra, jag hör hur hon blir tillfångatagen medan jag själv springer mot en skogssjö som plötsligt uppenbarar sig mellan träden. Det är vår och björkarna har just fått knoppar, men jag/hon dyker i och simmar över till andra stranden innan männen hinner få fatt mig, och det är när jag/hon ligger på stranden bland träden som Sofia Källgren sjunger den där melodin som jag gärna skulle vilja minnas nu. Den som var så sorgsen men ändå så full av visdom och kraft.
Som en sidohistoria(något jag bara visste hade hänt när jag låg på stranden) har kärleken, våra älskade, från nutiden fått veta vad vi råkat ut för och följt i männens och våra spår, och när jag ligger där på stranden hinner min älskade ifatt mig och sitter på knä intill mig och torkar mitt hår och hjälper mig att få kraften tillbaka(han är klädd i 1700talskläder han med, fast i röd rock) innan vi beger oss till slottet där min väninna är tillfångatagen. Hennes kärlek från nutiden tagit ett jobb på det slottet för att kunna befria henne. På något sätt lyckas jag/hon ta mig in i slottet och även om jag/hon är ständigt i fara lyckas jag ta reda på vad som gäller på den platsen. Det finns inga kvinnor där. Männen lever helt utan kvinnor men från ett fönster högt uppe ser jag tjänsteflickor nere på gården som både är och inte är kvinnor. Det är mycket hyschigt om saker som händer på det slottet men som vanligt med tjänstefolk så vet alla allt om sina herrar.
Jag går in i slottet för att leta reda på min väninna och nu hettar det till lite. Vart jag/hon än går kommer det män från olika dörrar in i de vackra 1700talsrummen; de förbereder en fest, en man kommer in med en stor vas blommor som han ställer på ett bord och jag hinner precis in i ett annat rum när jag ser tre män i vita peruker som står på rad och gör en liten dans sidledes, sjungandes en enformig enstavig melodi på engelska som är helt utan poäng. Nu blir jag/hon helt plötsligt min vännina och det är när vi(vi är som två personer, både jag/hon och hon/hon) försöker gömma oss bakom en vas vet vi att om någon enda av alla de där människorna som strömmar in till festen kastar en blick åt oss där vi hukar oss helt synliga så är vi fast. Och då
lägger jag märke till att några av de unga männen som äldre män har med sig som sällskap i sjäva verket är kvinnor som klätt sig i manskläder för att få vara med och påverka utan att någonsin behöva avslöja sin identitet. Jag förstår då att det är så alla kvinnor egentligen gör i den världen. De vägrar dö, de kamouflerar sig bara, anpassar sig
och sen vaknade jag, fortfarande rädd att någon skulle kasta den där blicken mot hörnet och se mig och ändå stark.
Den du, SoulEvolver. Den kan du tolka inatt när du inte kan sova! :)
Jag tänkte skriva om min egen dröm jag hade imorse, och som jag skrev upp när jag vaknade. den är så symbolisk att jag nästan skrattade när jag läste igenom den, men den var samtidigt så vacker och detaljrik -som alla mina drömmar brukar vara - och stämningen i den var sorglig. I en sekvens sjönt Sofia Källgren en sång som jag kände igen och kunde hela texten på men när jag vaknde mindes jag den inte alls. Jag önskar jag kunde minnas den.
Och jag drömmer sällan i första person-Jag. Jag är nästan alltid Jag/hon eller Jag/han, d v s att jag är i personen samtidigt som jag är utanför den, så att jag kan betrakta känslorna lite utifrån samtidigt som jag upplever. Det kanske låter krångligt men det är det egentligen inte.
I alla fall:
Jag och en väninna är ute och går, och stöter på en grupp män som är
klädda i vad jag skulle kalla romerska rustningar med röd mantel och guldhjälm.
Fast istället för de röda plymerna är hela hjälmen i guld och lite fyrkantig
samtidigt som de är täckta med symboler som jag/hon, när jag ser dem, genast
tänker är utomjordiska solsymboler av något slag.
På något sätt vet vi då att de har rest genom tiden och de vill ta med oss tillbaka där de kom ifrån för att döda oss. De bär spjut och gevär.
Men jag/hon och väninnan flyr genom skogarna och
männen följer efter oss. I ett hopp till nästa sekvens så är min väninna så
utmattad att jag nästan får bära henne, vi flyr fortfarande genom skogen och nu är vi klädda i mörkblå mantlar och jag har blivit blond. Över min axel ser man hur en grupp män beslutsamt fortfarande följer efter oss, de har inte gett upp och tänker inte heller göra det. Nu är de klädda i 1700talskläder, trekantiga hattar, musketörer och höga stövlar, ledaren även han klädd i mörkblått.
På något sätt kommer jag/hon och väninnan ifrån varandra, jag hör hur hon blir tillfångatagen medan jag själv springer mot en skogssjö som plötsligt uppenbarar sig mellan träden. Det är vår och björkarna har just fått knoppar, men jag/hon dyker i och simmar över till andra stranden innan männen hinner få fatt mig, och det är när jag/hon ligger på stranden bland träden som Sofia Källgren sjunger den där melodin som jag gärna skulle vilja minnas nu. Den som var så sorgsen men ändå så full av visdom och kraft.
Som en sidohistoria(något jag bara visste hade hänt när jag låg på stranden) har kärleken, våra älskade, från nutiden fått veta vad vi råkat ut för och följt i männens och våra spår, och när jag ligger där på stranden hinner min älskade ifatt mig och sitter på knä intill mig och torkar mitt hår och hjälper mig att få kraften tillbaka(han är klädd i 1700talskläder han med, fast i röd rock) innan vi beger oss till slottet där min väninna är tillfångatagen. Hennes kärlek från nutiden tagit ett jobb på det slottet för att kunna befria henne. På något sätt lyckas jag/hon ta mig in i slottet och även om jag/hon är ständigt i fara lyckas jag ta reda på vad som gäller på den platsen. Det finns inga kvinnor där. Männen lever helt utan kvinnor men från ett fönster högt uppe ser jag tjänsteflickor nere på gården som både är och inte är kvinnor. Det är mycket hyschigt om saker som händer på det slottet men som vanligt med tjänstefolk så vet alla allt om sina herrar.
Jag går in i slottet för att leta reda på min väninna och nu hettar det till lite. Vart jag/hon än går kommer det män från olika dörrar in i de vackra 1700talsrummen; de förbereder en fest, en man kommer in med en stor vas blommor som han ställer på ett bord och jag hinner precis in i ett annat rum när jag ser tre män i vita peruker som står på rad och gör en liten dans sidledes, sjungandes en enformig enstavig melodi på engelska som är helt utan poäng. Nu blir jag/hon helt plötsligt min vännina och det är när vi(vi är som två personer, både jag/hon och hon/hon) försöker gömma oss bakom en vas vet vi att om någon enda av alla de där människorna som strömmar in till festen kastar en blick åt oss där vi hukar oss helt synliga så är vi fast. Och då
lägger jag märke till att några av de unga männen som äldre män har med sig som sällskap i sjäva verket är kvinnor som klätt sig i manskläder för att få vara med och påverka utan att någonsin behöva avslöja sin identitet. Jag förstår då att det är så alla kvinnor egentligen gör i den världen. De vägrar dö, de kamouflerar sig bara, anpassar sig
och sen vaknade jag, fortfarande rädd att någon skulle kasta den där blicken mot hörnet och se mig och ändå stark.
Den du, SoulEvolver. Den kan du tolka inatt när du inte kan sova! :)
Js Dubaidröm
”Inatt har jag varit i Dubai. Det var en galet stor stad med massor av skyskrapor. Vi bodde först på ett hotell som hade över 50 våningar och vi bodde i ett rum längst upp. Hissarna gick så fort att jag fick kräkkänslor under färden. Vid ett tillfälle låg jag ute på en avsats utanför fönstret medans A stod och pratade med mig i fönstret. Livrädd var jag men visste inte hur jag skulle ta mig in igen och A var för långt borta för att kunna hjälpa mig. Kunde inte tänka på något annat än hur ont det måste göra att slå i marken efter ett fall på flera hundra meter. På något sätt måste jag ha kommit ner för nu bodde vi på ett annat hotell som bara hade två våningar och en grön fin trädgård. Nu hade fler slutit upp på vår resa: farmor, mamma, brorsan, syrran och några till som jag inte riktigt kände igen (några av dem var nog gamla klasskompisar från mellanstadiet när jag tänker efter). Vi åkte en massa buss och tog en massa kort. Bredvid hotellet framkallade vi sedan alla bilder hos en Dubaiman och jag kom ut ur hans butik med famnvis med bilder varje dag. Farmor ville baka en kaka på hotellrummet och jag var därför tvungen att hitta stekflott (?), arlamjölk, bakpulver, mjöl och riktig vaniljstång i butikerna runtom. Det var lättare sagt än gjort. De hade arlamjölk men den hade gått ut för länge sedan och eftersom alla i Dubai pratade danska (??) förstod jag inte språket och kunde fråga någonting. Däremot kunde man i en affär köpa en gummimodell av en tjock skandinavisk man att ha som luftmadrass, leksak eller vad du vill. I affären såg jag en typisk TV-shopsfilm om alla olika användningsområden för gummimannen. Underligt. Under hela min tid i Dubai förstod jag aldrig hur man räknade om valutan för att veta "svenska priset" på varan.”
Detta var en komplicerad dröm och väldigt mångbottnad får jag för mig och faktiskt rätt politisk på sina ställen. Jag säger bara: En vit välgödd man som luftmadrass! Hahhaha, helt fantastiskt på vilket underbart befriande sätt du ställt vissa saker som man tar för självklart helt på ända. Jätterolig dröm måste jag säga! Och extremt rik på symbolik. En riktigt mastig godisbit att bita i.
Vi börjar med platsen: Drömmen utspelar sig alltså i Dubai, vilket bara det säger så otroligt mycket. Jag får en bild av oljeshejker som lever i stort överflöd och fantastisk lyx. Jag är inte så insatt i landets bakgrund och historia och ser det väl inte som nödvändigt att göra någon särskild research angående landet just nu, så rätta mig om jag har fel. Men bilden jag får är prunkande gröna trädgårdar, vita himmelshöga skyskrapor och vitklädda shejker i enorma guldsalar, typ, vilket är ENORMT symboliskt i denna dröm. Det ger mig en känsla av att denna plats symboliserar både ditt överjag och ditt undermedvetna, om man nu ska prata i psykologiska termer. Vi behöver inte gå in på Freuds exakta terminologi eller göra någon psykologisk djupdykning, men med mina referensramar är överjaget den del av en själv som är den visa och kloka och i bästa fall den som styr hela det komplicerade jag-maskineriet, den del som ser till att varken det krävande egot eller det mörka undermedvetna tar över helt. Och det att du bodde i ett rumt högst upp på 50:e våningen talar symboliserar också klart och tydligt ditt överjag.
Överjaget är alltså den del av dig med vilken du kan förfina, raffinera och anrika dina underjordiska hemligheter (det undermedvetna/oljan) och kan omvandla dem till något gott, till psykologiska rikedomar och överflöd. Det undermedvetna/den svarta oljan är bränslet för överjaget. Det handlar alltså om att förfina och anrika oljan här. Det är vad t.ex. vad alkemi, psykologisk integrering och sublimering handlar om.
Okej, vi går vidare. Du pratar om kräkkänslor för upplevelsen av att åka hissen upp så snabbt var så hisnande och du talar också om att du halvlåg på någon avsats och tittade ner och fick svindelkänslor. Det är väl kanske många gånger så det kan kännas när man får kontakt med överjaget kan jag tänka. På överjagets plan har vi en helt annan och hisnande utsikt över tillvaron och de vanliga och inarbetade psykologiska mönstren som mest gynnar egot gäller inte längre. Vilket kan skapa otrygghet och ångest och svindel om man inte är van att vistas så högt uppe. Överjaget tolkas också av många som en kontakt med en högre verklighet, en andlig verklighet där vi kanske har kontakt med det som vi skulle kalla Gud inom oss själva. Nåväl, ska inte gå in djupare på det, vet ju inte vad du har för relation till andlighet och liknande. Men jag försöker bara säga att överjaget kan vara så mycket, mycket mer än vi kan greppa med våra vardagliga perceptionsmönster.
Sedan börjar ett nytt skede i drömmen där du kommer ner på ett mer tryggt och jordnära plan, ni bor nu på våning två och nära markplan och släkt och vänner sluter upp på resan. Det är helt enkelt det vardagliga planet vi har kommit ner på nu. Ditt dagliga liv, resan du gör med alla de människor du har och har haft kring dig. Korten som du tar tror jag symboliserar minnen som har tillsammans med dessa människor. Att du sen framkallar dem hos en dubaisk (heter det så?) man pekar på något vis på att du går igenom alla dina minnen och omvärderar dem med ett medvetande genomsyrat av vishet och klokhet. Den dubaiske mannen får alltså symbolisera den där visheten som gör att man kan omvandla det undermedvetnas mörka råvaror till skimrande guld. Du kommer alltså varje dag ut med massor med nya upplevelser och minnen, framkallade i överjagets ljus. Är du med?
Jaha, vi fortsätter: Farmor ska baka kaka och du tar på dig ansvaret för att skaffa råvarorna. Men i den dubaiska psykologin eller andligheten, eller hur man vill se det, så finns ju inte samma ingredienser som i den vardagliga världen. Kom ihåg att vi pratar symboliskt nu. Hur ska man då tolka att farmor ska till att baka då? Tja, jag har ingen aning faktiskt. Kanske ska hon sammanfatta något i sitt minne, komma fram till en slutsats, sammanfatta sitt liv? Kanske är det så att de processer hon just nu genomgår inte kan överföras till vårt vardagliga plan. Du letar efter de här självklara ingredienserna som finns i den välkända svenska vardagen, saker som du alltid tagit för självklart, men i Dubai finns inte dessa utan där gäller helt andra referensramar. Ja, de pratar t.o.m. danska (som ju är helt obegripligt ;) och ni kan inte göra er förstådda. Kanske måste man se saker ur ett större perspektiv när det gäller farmor? Kanske var det så att du tolkade det som att det hon bakade skulle bestå av gamla välkända ingredienser, medan farmor kanske hade nöjt sig med, eller t.o.m. föredragit, de ingredienser som fanns att få i Dubai? Nej, jag kanske är ute och flummar nu. Ja, jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska tolka det, och jag tror att du kanske har bättre svar på det. Och det här med att du aldrig lyckades lista ut hur man omvandlade dubaisk valuta till svensk tycker jag också talar för det här med de olika planen och svårigheten att överföra det ena (vardagligt kända) till det andra (ett högre plan). Det är helt enkelt olika världar, men jag tror faktiskt att det går att knäcka koderna om man verkligen vill och anstränger sig.
Sen börjar det bli lite komiskt, tycker jag. Med den fete skandinaviske mannen så läser jag (med mina referensramar) in att en politisk aspekt helt plötsligt kommer in i drömmen. Snacka om hopp från det ena till det andra! Den välgödde skandinaviske mannen kan representera en nidbild av den vite europeiske mannen i stort, och inte bara den skandinaviske menar jag och i mina ögon står gummimannen för den vite mannens tendens att exploatera det mesta som från början var sant och gott, att saluföra allt genuint för att skapa den köphysteri vi idag lever i. Den vite, västerländske mannen är den som skapat världens kommersialism. Och i din dröm ställs ALLT på ända och den välgödde mannen som lever på att exploatera andra blir helt plötsligt själv den där varan som kan köpas på TV-shop! Jätteskojig symbolik. Men bara för att symboliken i just detta parti kändes politiskt så behöver inte själva budskapet som förs fram vara politiskt. Det kan rätt och slätt bara betyda att saker och ting ställts helt på ända i ens värld. Kanske symboliserar det bara att i Dubai är saker med våra ögon sett helt upp och ner, ut och in och inte som vi tror.
(Avslutningsvis vill jag bara påminna om en sak: Jag tolkar naturligtvis drömmen efter mina egna referensramar och sätt att se på världen, utifrån där jag själv befinner mig på en massa olika plan (psykologiskt, andligt, mentalt osv.) och utifrån saker som jag själv jobbar med så jag är helt på det klara med att man kanske inte kan hålla med om allt, eller se allt som jag ser det med mina ögon. Men det är ju så det är; vi tolkar allt med våra egna verktyg och det här (liksom alla andra tolkningar jag förhoppningsvis kommer att göra) är helt enkelt en tolkning gjorda med mina verktyg. Någon annan skulle kanske inte tolkat det på samma sätt. Vilket också gör det här med att vi är två på den här drömtolkningsbloggen så mycket värdefullare. Man får fler infallsvinklar på sina drömmar, i alla fall två! Hursom, jag hoppas i alla fall att du på något sätt kan ha nytta av denna tolkning och att den kan tala till dig på något plan.
Sen vill jag verkligen understryka för andra eventuella läsare att det INTE ligger något politiskt ställningstagande i att den västerländske mannen i den här tolkningen tolkas som han gör. Jag menar NATURLIGTVIS inte att alla europiska män utnyttjar i kommersiellt syfte utan jag hänsyftar naturligtvis till en arketyp eller t.o.m. stereotyp, som kan utläsas ur just denna dröms kontext. Och att det dubaiska i just den här drömmen får rollen av överjaget är också HELT på ett symboliskt plan och har egentligen inte alls med just Dubai som land eller dubaier som människor att göra. Och var goda och gör inga paralleller mellan den västerländska mannens exploateringstendens och den dubaiske shejkens exploatering eller varuföring av sin olja. Jag menar absolut inte att det ena är bättre eller mer rättfärdigat än det andra. Det är endast och allena bara i denna dröm som kontexten får mig att dra de slutsatser som jag dragit i tolkningen. Drömmar talar till oss på ett extremt symboliskt sätt och ingenting är menat bokstavligt. Jag har skrivit det jag skrivit endast utifrån hur jag tolkat drömmen så var snälla och läs inte inte politik eller rasism eller något liknande där den inte finns.)
/SoulEvolver
Etiketter:
drömmar,
drömtydning,
symbolik
fredag 6 april 2007
Idas dröm
"Jag drömde en underlig dröm inatt. Jag hade helt plötsligt en tvillingsyster. Vi gjorde alla möjliga utmanande saker så att vi jämt gjorde illa oss och hamnade på sjukhus. Jag minns tydligast att vi hade bränt (eller liknande) sönder fötterna som bandagerades med vita skosnören (!). Men min tvillingsyster blev bättre först och fick därför helt plötsligt plocka åt sig av en massa leksaker i en affär som låg vägg i vägg med sjukhussalen där vi låg. Hon fick en rödprickig klänning med svartprickigt skärp. Och sen berättade hon att hon var lesbisk. Och hon fick min välsignelse att dejta en gemensam kompis till oss. Jag själv däremot hamnade på en badstrand med två män varav den ena var någon slags farbror (släkting) som skulle para ihop mig med en kille. Vi började vår relation, killen jag blev ihopparad med, med att ha sex på stranden. Och jag minns att jag egentligen inte ville. Och att det gjorde ont. Sen minns jag inget mer.
Hur galet är inte detta? "
Ursäkta dröjsmålet med tolkningen. Men hoppas ändå att du fortfarande har kvar känslan av drömmen och att den fortfarande känns nära.
Det låter som att du i denna dröm splittrat upp dig i två personer (Nähä! Ganska uppenbart kanske) och att den andra systern (det jaget som du inte vågar vara?) är den som vågar lite mer, tar för sig mer, är modigare och friare. Initialt verkar det som om ni båda tar för er och lever ut men att hon sedan fortsätter sitt ärliga och raka självutforskande resa ensam medan du går och gör något som förväntas av dig; du träffar en kille som någon annan valt åt dig istället för att träffa någon på dina egna villkor. Två vägar, två alternativ ges här. Frågan är: ska du följa din egen röst och vilja eller andras?
Din farbror kan, förutom det mest uppenbara som förväntningar från nära och kära, också representera samhället och förväntningar man har på sig utifrån. It takes guts att gå emot det förväntade och att lyssna på sin egen röst och kanske göra något riktigt udda. Föräldrar, kompisar, etc. förväntar sig naturligtvis att man ska träffa en passande kille fast man själv inte vill eller ens har lust att binda sig och kanske har man till och med lust att vara helt crazy och dejta en tjej. Varför inte liksom? Alltså jag menar inte att det är så i ditt fall, att du har en underliggande förträngd lesbisk önskan, men allt det här kan ju symbolisera något mer allmänt. Att du har en konflikt mellan det du tror du måste leva upp till och din egen vilja att utforska och experimentera, att vara modig, att vara en modig version av dig, helt på dina egna villkor. Dessutom, när du följde din farbrors önskan så resulterade det ju inte i något bra – endast obehagskänslor och t.o.m. smärta. Din dröms tycks vilja säga att du ska våga vara lite mer modig och framåt och crazy, att följa dina egna önskningar även om de går emot det förväntade. Det funkade ju utmärkt för din tvillingsyster som återhämtade sig snabbt och fick belöningar för det.
Den rödprickiga klänningen med svartprickigt skärp tycker jag klart och tydligt symboliserar det där modiga, galna och utstickande som din tvillingsyster stod för. Hon vågade ta risker, sticka ut och synas!
De brända fötterna verkar vara en påminnelse om den riskfyllda aspekten i att leva ut, vara modig och hela tiden söka nya äventyr. Det är ju en naturlig och självklar aspekt på det hela. Ju mer action, desto mer risktagande. Alltså, förmodligen bara en liten påminnare från ditt sunda förnuft.
Att ni sen bandagerades med skosnören har jag ingen direkt tolkning till men kanske symboliserar skosnörena att ni inte var helt nere för räkning. Även fast ni inte kunde ha skor på er så kunde ni åtminstone ha skosnören… En liten puff framåt liksom. Kan du inte trampa på i skorna så kan du iaf trampa på i skosnörena, typ. Förstår du hur jag menar? Hade ni fått vanliga bandage så hade det ju betytt handikapp, vila och rehabilitering. Nu blev ni ju iofs inlagda på sjukhus, men skosnörena manar ändå på till fortsatt action. Är du med? Kanske är jag ute och cyklar på den punkten men det kändes lite så.
Nåja, detta var endast min tolkning. Kanske har Vandrarvild fått helt andra associationer och tankar. Vi får se :)
/SoulEvolver
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)