Föräldrarnas rum

Inatt drömde jag att jag var i ett hus, och i det huset fanns ett rum som var mina föräldrars rum som jag försökte gå in i när de inte var där. Huset var tomt förutom jag och min pojkvän, och det mesta var målat i vitt, och i början när jag gick in i rummet så kändes det konstigt, som om luften försvann och som om det spökade, och sen blev det värre och värre när jag försökte gå in där och sista gången så gick jag in och då blåste det jättekraftigt när jag öppnade dörren, dörren blåste nästan igen bakom mig men lämnade en glipa öppen och jag försökte prata och säga till spökena att sluta med vad de höll på med, men jag hade ingen röst. sen vaknade jag av att jag hörde min egen röst säga Sluta.
det var jätteobehagligt att vara där inne och der kändes liksom tomt eftersom mina föräldrar inte var där men ändå kändes det lite spännande, som när man var ensam hemma och kunde gå in i deras rum utan att de märkte nått.

vad betyder det här?

Hmm, vet inte hur abstrakt jag kan bli här och om det ens skulle ge dig något. Vet ju inte hur gammal du är och vad du har för bakgrund och så, men jag kan ju bara skriva om det jag ser och det jag ser just nu är att det är ett tema som skulle kunna handla om att integrera motsatta krafter. Yin och Yang. Du är med din pojkvän (kvinna, man) i dina föräldrars hus (mamma, pappa/kvinna, man). Ett hus står traditionellt för dig själv, dina egna rum. Du försöker ta dig in i dina föräldrars rum, d.v.s högre arketyper av dina egna kvinnliga och manliga uttryck. Det handlar om dina ”inre föräldrar”. Dina överjag, eller snarare det integrerade "självet". Men rummet är än så länge tomt, det spökar lite på sin höjd. Kanske har du börjat öppna upp för ett mer balanserat högre tänkande?

Enigt Jung står fadern (som arketyp och symbol) för det expressiva, manifesterade, världsliga, aktiva, det kollektiva medvetna. Medan modern står för introversion, intuition, underströmmar, det kollektiva omedvetna, det okända osv…
För att bli hela människor och för att kunna hela mänskligheten måste vi inse att vi har båda dessa sidor i oss. Ingen av delarna bör ignoreras, som vi ju tyvärr gjort hittills i historien. Vi (både män och kvinnor) bör inse att vi består av båda delar.